Här sitter jag och kollar 5th estate, vart tvungen att skriva lite innan jag glömmer bort vad jag tänker.. Såg just bilden ovan i filmen, den fick mig att reagera så hårt så att jag var tvungen att pausa! ! Tog en rök och ponerade över vadfan en tpb t-shirt gör i en Hollywood rulle.. Misstänkt blivande anatagonist?
När jag fortsatte kolla började fetfight mellan herrarna på bilden, Assanges karaktärsark börjar fallera och han vänder sig mot de sina.
Vet inte vad mer, känns bara lite väl intesubtilt och PRigt i brist på bättre "ord".
Utöver det så verkar det hitills vara en ok rulle om man tar sig förbi allt tjaffs som man känner igen från alla andra filmer någonsin. Hollywood förfan...
Look again at that dot. That's here. That's home. That's us. On it everyone you love, everyone you know, everyone you ever heard of, every human being who ever was, lived out their lives. The aggregate of our joy and suffering, thousands of confident religions, ideologies, and economic doctrines, every hunter and forager, every hero and coward, every creator and destroyer of civilization, every king and peasant, every young couple in love, every mother and father, hopeful child, inventor and explorer, every teacher of morals, every corrupt politician, every "superstar," every "supreme leader", every saint and sinner in the history of our species lived there – on a mote of dust suspended in a sunbeam.
The Earth is a very small stage in a vast cosmic arena. Think of the rivers of blood spilled by all those generals and emperors so that, in glory and triumph, they could become the momentary masters of a fraction of a dot. Think of the endless cruelties visited by the inhabitants of one corner of this pixel on the scarcely distinguishable inhabitants of some other corner, how frequent their misunderstandings, how eager they are to kill one another, how fervent their hatreds.
Our posturings, our imagined self-importance, the delusion that we have some privileged position in the Universe, are challenged by this point of pale light. Our planet is a lonely speck in the great enveloping cosmic dark. In our obscurity, in all this vastness, there is no hint that help will come from elsewhere to save us from ourselves.
Jotack jotack, nu var det minsann dags att uppdatera med hela 2 bilder på det som har slöjdats hittills i höst.
Träbitarna från något blogginlägg sen ser numera ut såhär(fördjävlig bild jagvet):
Pipa ett är färdigmålad och polerad och redo att doneras till en go vän.
Pipa två är just förbi formgivning och jag ska börja nöta med lite finare sandpapper.
Utöver dem så har jag färdigställt ett yxprojekt som jag påbörjade i mellanstadiet(?).
Eller ja, själva yxan blev klar redan då, så klar som den skulle bli antar jag, men nu har jag gjort ett redigt fäste så ingen fyllskalle får för sig att den passar sig som vapen.
Den vart jag iallafall nöjd med! Satan den sitter.
Nu är det höst! Eller ja... Det känns som höst iallafall.
Tror inte ens att det är 10 grader där ute nu i svarta natten.
Aja, hursom. Idag var jag och vandrade lite och hittade några fina klykor som förhoppningsvis kommer att göra sig bra som pipor!
Har inte hunnit desstomer ännu men en efter en snabb "planering" och några snabba tag med fogis så blev grunden klar. Imorgon blir det att ta fram Mora veitti kakstuhat och börja formgivning/grovputs.
Denna "hittade" jag på tpb så många lär ha sett den redan, men jag tycker den förtjänar all spridning den kan få så om den når ut till en extra själ där ute är det värt.
Kom på, mitt i ingenting, att jag har en fetmapp med selfies på datorn från "the last shave" som jag valde att kalla min enbildomdagen serie som jag aldrig fick ork att klippa till video eller nå. Men, däribland fanns en heldel bilder tagna i sekvens och då blev det genast mycket roligare.
En vacker dag kanske jag orkar fixa resterande bilder så kan vi alla sepå när min ansiktsbehåring växer dag för dag i kanske 1år eller så. Minns inte, men ett tag iallafall.
...åskvädret som var igår gjorde mig glad! Satt under plåttak och njöt av lyxkaffe, planerade lite och tog det jävligt lugnt medans himlavalvet knakade som aldrig förr. Fast säkert ganska ofta förr, men duvet..
Idag fick jag en hederlig arbetskarl till trädgården, taket är sen på plats!
Det tog säkert 30min, hoffhoff... Svettigt värre.
Sen såg jag fan ett moppe tåg! Det gjorde mig glad igen. Inte en epa i syne.
Allt är väl här i byn...
Allt är väl... Professor, G. Oatler
PS; Bilder kommer så fort jag får för mig att investera i batterier till kameran.. pöös